Kaos

Har ni kännt någon gång att allt bara är kaos ?
Verkligen allt, allt ni ser är ett stort mörkt och jobbigt kaos. Idag är mitt liv en stor röra, som om någon har tryckt ihop mej och blandat allting och lagt det på samma dag.

Eller det är inte bara idag som allt är kaos, hela mitt liv är kaos just nu. Skolan, familjen, personer.. Ja, allt verkligen. Det är helt sjukt hur allting kan gå från helt okej till kaos på en månad. Jag får inte ihop det. Har jag någonsin fått ihop någonting i mitt kaotiska liv ? Jodå, det händer ibland. Men det är inte allt för ofta om vi säger så.

Alla har väl en stor jävla röra i sitt liv någon gång men såhär rörigt ?

Jag borde kanske inte säga att jag sitter och gråter nu, men sanningen är att jag gör det. Allt är bara.. Skit, verkligen allt.

Men jag måste bara säga vilka jag älskar till tusen..
Lin, David, Matilda, Mamma, Pappa, Jessica, Hampus, Aleks, Caroline.'
Jag hoppas att jag inte glömde någon jätteviktig ?
Jag är lite borta just nu så att jag har inte riktig koll på vad jag skriver.
Men det är ni som jag verkligen älskar till tusen stjärnor och tillbaka.


Om du(Ni) lämnade mig nu

Jag skulle vakna mitt i natten
och gå upp och ta en långpromenad
jag skulle låta blicken möta andra ögon
i en främmande stad
jag skulle inte ha så bråttom
med att träffa nån ny
jag har rätt mycket med mig själv
precis som du
jag skulle andas i det tomrum som blev över
om du lämnade mig nu

jag skulle sitta på ett tåg mot Paris
och låta Stockholm va
jag skulle få den tiden över för mig själv
som jag sagt att jag vill ha
jag skulle unna mig att drömma
hundra mil genom Europa
om en främling
lika tillitsfull som du
jag skulle pröva mina läppar mot nån annan
om du lämnade mig nu

jag skulle kunna leva utan den där blicken
som får mig ur balans
jag skulle sakna den där stunden som vi har
när vi till slut har blivit sams
jag kanske skulle söka upp
kontakter som jag tappat
som jag varit med
förut nånstans
jag antar det finns nån du skulle ringa
om jag inte fanns

jag kanske skulle leta upp nån yngre
som en fjäder i hatten
det skulle bli för tomt om ingen fanns där
som värmde mig i natten
men jag skulle aldrig ha tålamod nog
att bli förstådd
ingen känner mig
så väl som du
jag skulle fastna i min ensamhet igen
om du lämnade mig nu

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0