Kärleken, större än livet
Vad ska man göra när man älskar någon mer än livet ?
Så är det iallafall för mej, jag vet inte vart jag ska ta vägen för jag älskar den här personen så mycket.
När vi bråkar så kan jag inte försvara mej själv för att jag älskar honom.
När någon säger någonting om vårat förhållande så försvarar jag alltid honom.
Jag struntar i om jag råkar illa ut, bara han är lycklig..
Jag gör vad som helst för honom, skulle han säga åt mej att skära halsen av mej, så skulle jag göra det.
Är det sjukt eller är det normalt ?
I min värld är det ingenting märkvärdigt.
Han skulle aldrig be mej skära halsen av mej, men om han skulle göra det, så skulle jag göra som han sa.
Om personen du älskar sa åt dej att skära halsen av dej, skulle du göra det då ?
Smärta är ingenting i mitt liv, jag har upplevt så mycket smärta att jag bryr mej inte när jag väl känner den.
Det beror självklart på vilken smärta det är, men oftast så tycker jag om smärtan.
Jag var väldigt självdestruktiv förut, men jag har fått hjälp och klarat mej ur det.
Men smärtans skönhet finns alltid där.
Nu känner jag att jag har kommit in på fel spår, Väldigt fel.
Vad har smärtan med kärleken att göra ?
Jo, dom är samanlänkade i varandra, dom går hand i hand med varandra.
För i kärleken blir man alltid sårad, någon gång.
Jag säger inte att man blir sårad i alla förhållanden, men dom flesta.
Jag menar inte sårad som att nån lämnar en ensam kvar.
Men alla har väl sina bråk ?
Annars vore det väldigt konstigt..
Jag vill iallafall få klart för alla en gång för alla att jag älskar den här personen.
Oavsätt hur sårad jag kan bli så kommer jag alltid älska honom.
Jag drar mej till honom, hur långt jag än springer hittar han mej alltid.
Är det så att man hör ihop då ?
Har ödet bestämt att det ska vara vi ?
När man älskar någon så det gör ont i hela kroppen, hör man ihop då ?
När man är svartsjuk över allt personen gör, är man förälskad då ?
När man vaknar på morgonen bara för att få se personen, är man lycklig då ?
Just nu är det så iallfall..
Robin, jag älskar dej..
Kommentarer
Trackback